hejdå.

Jag trodde att det skulle vara lättare utan dig. så här blir det varje gång. Du får mig att må skit bra i kanske en månad men sen så får du mig bara att må skit. Även fast jag visste att du skulle såra mig igen så började jag prata med dig iallafall. Men det sorliga är att jag aldrig glömmer dig, jag kan radera smsen, jag kan radera bilderna, jag kan radera ditt nummer/msn/ facebook osv. Men jag kan inte radera dig ur mitt huve, Du finns där hela tiden det är dte som är så sjukt jobbigt. Jag gillar dig men jag vill inte bli sårad. för det gör så jävla ont. Tänk att en jävla person kan få en att må så dåligt. Jag gråter mig till jävla söms pågrund av dig..? Det är fan sjukt. Du var så jävla snäll mot mig, sen en dag så.. aa vafan hände med dig? Du kan inte säga heller vad jag gjorde för fel?

Äsch, fattar ingenting längre, inte ens vad jag skriver.. Du har fått mig att må som bäst, men det har också fått mig att må som sämst. (du vet vem du är)


Behöver verkligen träffa dig nu. Måste snacka. Saknar dig. Du är den ändå som kommer förstå..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0